Krollen

 Så snabbt krolliljorna krullar ihop sig. Det är inte många knoppar man hinner se i öppet läge.





Jag är barnsligt förtjust i de vita krolliljorna. Helst vill jag ha dem samlade i den vita rabatten, men varje år när jag försöker gräva upp dem för flytt så går jag bet. Lökarna ligger så djupt och hårt inbäddade i lerjorden att jag hellre låter dem stå än riskerar att förstöra dem i envetet grävande.




De rosa är ju också fina (det måste man ju säga för att de inte ska bli ledsna). Goda pionkamrater och härlig höjd i rabatterna.

3 kommentarer:

  1. Krolliljor har flyttat in till min trädgård från skogen. Så jag har massor av de rosa. Hoppas att någon "självfröing" blir vit, den är jättefin. /Anette

    SvaraRadera
  2. Jag kan inte riktigt hålla reda på hur många vita krolliljor jag köpt dyrt och planterat. Men inte en blomma i sikte än. I år kanske?

    SvaraRadera
  3. Krolliljor är för underbara, hos oss går de inte. Har provat på flera ställen, men de vill inte!
    Vi odlar annat istället och njuter av dem när vi ser dem hos andra. Kanske är så att de vill ha lerjorden och då förstår jag att det inte går i vår grusås.
    Ha de gott. Kram, Catarian

    SvaraRadera


Stort tack för att du tagit dig tid för en kommentar!


Alla anonyma kommentarer hamnar i skräpposten och de raderas utan granskning. Har du ingen blogg kan du kommentera med namn/webbadress och bara fylla i namn.