Mitt nya jobb har kidnappat mitt engagemang för allt annat. Nästan...
Det är sju år sedan jag var nyanställd förra gången. Då var det också hektiskt minns jag. Jag är i alla fall tacksam för denna nya utmaning. Det är roligt att få engagera sig ordentligt igen.
Och nya, fantastiska jobbarkompisar. Inte så många, men desto lättare att lära känna på djupet. Mina gamla kollegor hinner jag inte sakna, men de fattas ju ändå på något vis.
Mitt gamla jobb saknar jag inte. Kanske utsikten? Eller utsikterna, jag bytte kontor och utsikt vid tre tillfällen under de sju åren.
Utsikten från mitt nya kontor är inte så mycket att hurra för. En trafikerad gata eller en husgavel... Men en tidig morgon uppmärksammade jag siluetten av stadens vattentorn på väg in från parkeringen. Föreställ er showen när stadens kajor samlas runt tornet. Det har jag inte lyckats fånga på bild ännu.
Den lilla fritiden jag haft har jag försökt ta tillvara i naturen. Vi har ju en skön skog att promenera i. Solen står inte högt mitt på dagen och det kan bli fantastiska foton från en tur på berget.
Snart är det fågelräkning. Jag försöker mata de små liven för att de ska fortsätta att komma hit. Men det är något skumt, varje år vid fågelräkningen så skingras alla fåglar. Förra året kom inte ens en blåmes på besök på hela fågelräkningshelgen. Vi får se hur det blir i år.
Allt gott!
♥ ♥ ♥
