Dimmiga dagar

Uttråkad på denna mörka, regniga och dimmiga decembermånad, längtar jag efter lite vinter. En kort och frisk, ljus period innan vi tar klivet in i nästa vårsäsong. Är det för mycket begärt?

Antagligen, så det är lika bra att passa på att leta efter ljuspunkter även i dystra december. En promenad på berget gav lite grand. Dimmiga hyggen och spöklika trädstammar blev dagens huvudmotiv.


Pilgrimsleden mellan Varnhem och Gudhem går längs krönet av Billingen. Markeringsstolparna är det enda som kan kallas färg därute.



Sötaste granodlingen. Visst är barrträden gröna, men de ger ändå ingen riktig färgupplevelse när det är så dimmigt och dystert.



En upplevelse är det dock att känna den hissnande känslan av djup i motivet när sluttningen är så väldigt brant.



Att skogsavverkarna vågar åka upp med sina maskiner i den branta sluttningen är svårt att förstå. Själv är det ju knappt att en vågar gå... men eftersom nedåt är vägen hem så är det bara att tassa försiktigt. Än har inga vrister stukats.



En annan farlig passage är lerpölarna. Någon har lagt ut stammar att gå på, men det går inte jag på. Hellre klafsar jag i geggamojjan än halkar på runda, hala stockar. Men jag kan faktiskt avslöja att det går att ta sig förbi torrskodd vid sidan om.



Nästan hemma hittade jag lite grönt som faktiskt lyste upp. Mossan på marken är riktigt färgsprakande mellan stammarna.





En annan sak som jag längtar efter just nu är faktiskt att få åka och jobba i morgon. Det har varit alltför många dagar hemma nu, både före och efter julfirande.

God fortsättning!
♥ ♥ ♥