Helgens rosa toner

En hel del rosa charmörer har fångat mitt intresse i helgen.

Först ut hjärtbergenian som växer bakom garaget. I år har den blommor i varje planta och fungerar som jag tänkte, då för så där en fem-sex år sedan, som jag flyttade dit plantorna.

Nästa hjärteknipande varmrosa bukett är löjtnantshjärtat. Alltid lika pålitlig och rikblommande, utan att jag behöver göra någonting. ♥

Sockblomman är lite knepigare, men den verkar ha fått en fin vintervila, för den är väldigt kraftig blomning på i år. Tyvärr tittade blommorna upp innan jag hann att rensa bort fjolårsbladen, så lite stukad blev den ändå. Den kräver sin närbild i marknivå för att visa sin vackraste sida.

Violtulpanen däremot syns på långt håll. På morgonen och kvällen håller den ihop sina kronblad men i solen på dagen visar den sitt vackra inre (som vilken tulpan som helst).

Till dessa rosa toner hör också ett kraftigt vinande av myggvingar. Jisses, vilken invasion med mygg det var när jag var ute och gick kvällsrundan. Hmmm minns förra året då vi knappt såg ett knott på hela säsongen, det händer nog inte igen. Kvällens myggtäthet är ju egentligen det vanliga här i skogskanten, men man glömmer ju så lätt...

♥ ♥ ♥

Tulpantider

Tulpantider är de bästa tider!

Spelar ingen roll om de växer ensamma

eller om de jazzar i flock

eller samsas med andra.


Det gäller att ta vara på den tiden. I år blir den tiden så väldigt kort eftersom det varit så varmt. Men några dagar till får vi njuta av färg och doft.

♥ ♥ ♥

Trädgårdsfägring

Ludensvans i gröngräset

Inte så ofta man ser ekorren i gröngräset...

Det ser ju ut som om den betar ...

Men det är förstås frön som har trillat ur den ekorrsäkra fågelmataren som är intressant för lille ludensvans.

Jag har allt sett hur han har försökt nå godsakerna uppe i trädet, men se det går inte längre. Men Kurre nöjer sig med smulorna. Tycker han ser rätt glad ut faktiskt. Har han inte ett leende på läpparna?

♥ ♥ ♥

Det spirar i rabatterna

Nu spirar det i rabatterna, det mesta som ska komma har gett sig till känna. Några ger sig inte bara till känna, de blomstrar direkt.

Fänrikshjärtat är en så härlig växt. Blomknopparna kommer nästan samtidigt med de första bladen och sedan blommar den, och blommar och blommar. Bara om det blir riktigt torrt så vissnar den ner på sensommaren.

Andra spiror är vippramsens högresta stjälkar. De har precis blivit så höga att de börjar att vippa.

En ensam spira: kejsarkronan.

Den är inte ensam i rabatten, men denna stjälk var den enda där knopparna utvecklades i år. Jag gissar att det är för lite näring i jorden där de står. Eller så frös de andra knopparna...

♥ ♥ ♥

Länk till Trädgårdsfägring.
Klicka in och hitta fler trädgårdsbloggare.

Vilken kväll

Vilken kväll, våren när den är som bäst.

Gulsippor på rymmen.

Hushumlorna (tror jag att det är) surrar.

Jag jagar ogräs tills armarna domnar. Underligt så mycket det finns att rensa. Gjorde jag inte ett röj i höstas..? Antagligen slarvade jag i höstas och det får jag slita för nu. Det kan också vara så att jag är lite sen i starten i år och att ogräset därför har fått försprång. Det är tur att jag gillar att krypa omkring och rensa. Bara det inte regnar så är jag nöjd. :)

♥ ♥ ♥