Mera trädgård

Jag fortsätter att leta vyer.

Från rosenrabatten och upp finns min "skräprabatt". Där satte jag ner vad jag hade för snart tio år sedan för att hålla jorden på plats. Sedan... skulle jag organisera om och snygga till. Men varje år så är det alltid något av skräpet som växer så fint och blommar så bra så jag skjuter upp och skjuter upp. I år är det vitpyttan som är så otroligt vacker, inte ett brunt fnös så långt ögat når, bara vitt och vackert.

Skräprabatten är inte välskött och det är väl inte resten av trädgården heller egentligen. Det mesta får sköta sig själv och så drar jag upp ogräset om jag ser det när jag går förbi. Det blir en hel del jord under naglarna för jag går ofta runt och "kikar".

Det ser inte direkt pedantskött ut, när jag står framför skräprabatten och kikar mot infarten. Men det blommar bra just nu. Lavendeln är visserligen på nedgång, men ännu är det färgprakt och humlesurr.

Något annat som blommar fantastiskt i år är pelargonerna. Påskliljefängelset fick bli pellis-tron. Det blev ganska bra till slut.

Så röd

Så här röd har dahlian inte varit på många år. Kan det bero på värmen att den rodnar?

Första åren minns jag att den var riktigt röd, men sedan har den bleknat och varit lite flammig ljusröd nästan åt orange håll. De första blommorna i år var också bleka, det är först de som slagit ut den här veckan som har blivit så vackert och intensivt röda.

Vi lyfter blicken

Jag tycker om att gå nära och fota detaljer men jag har ett litet projekt att försöka hitta även vidare motiv i min trädgård. Jag letar vinklar och vyer och försöker komma på vid vilken tidpunkt ljuset är bäst för att ge min omgivning rättvisa.

Rosenrabatten sedd från, ska vi kalla det "äppellunden". Mitt på dagen med ljuset från söder.

Den lilla hörnan där jag har tagit för vana att placera den gulblommande dahlian har fått en liten upprensning i år. Dagliljorna har delats och jag har planterat in flox för att få blommor även senare på säsongen. Hur bra gick det när floxen börjar blomma redan i mitten av juli...?

Källargången ser nästan helt blomfri ut... men så är det inte alls. Här blommar bergormroten, allium, blåmunkar, dahlior, alunrot, edelweiss, funkior och inte minst lavendeln uppe på kanten till vänster. På bilden är den skymd av solrosens stora blad bara.

Men katten syns ju bra... och han är väl en iögonfallande prydnad i sig. ;) Han spanar nog in alla humlor som surrar kring den rödblommande alunroten som fortfarande är i blom.

För varmt för fjärilsjakt

På eftermiddagen var det till och med för varmt för fjärilarna. Men på förmiddagen såg jag både citronfjärilar och påfågelögon.

Citronfjärilarna är verkligen skygga och det är svårt att komma nära. Bilden ovan har jag beskurit hårt.

Romantisk touch med fjäril i pelargonen

Läcker silhuettkänsla i motljus. Stjärnflockan är kanske huvudmotivet?

Men den stackars alliumbollen har inte någon chans, fjärilen dominerar totalt.


På kvällen kom äntligen det svalkande regnet. Temperaturen sjönk från 33 till 26 på en kvart (eller det var kanske en halvtimme?) Tänk att 26 grader i skuggan kan kännas svalt...

Efter regnskvätten fick jag ändå gå en runda med vattenkannan, för det var verkigen inte mycket som kom, det bara svalkade.

Temynta tänkt som fjärilsmagnet

Temynta är ganska ny i min trädgård. Jag köpte frön för några år sedan för jag villa ha ännu fler nektarrika fjärilslockande blommor. Det grodde bra och jag fick många plantor, men de är nog inte så härdiga, det verkar gå åt en eller ett par varje vinter. Eller så är det den tunga lerjorden som är för tuff för dem. De som finns kvar är härliga att följa.

Först kommer de snygga gröna fodralen.

Och sedan ser man de läckra pärlorna när höljet öppnar sig.

Några får till och med flera våningar med blommor.

Temyntorna kan ha rosa eller röda blommor. Det finns nog vita sorter också. Hos mig är de alla rosa, de flesta i ljusa skära nyanser, några lite starkare rosa.

Vilka som blir mörkare syns tydligt redan på foderbladen.

En läcker samling höga färgstarka blommor som ska locka fjärilar i massor.

Men så blev det ju inte. Fjärilarna verkar föredra grannarna. Både fjärilar och humlor sitter hellre på lavendel, allium och borstnejlikor. Senare väljer de hellre solhattarna än temyntorna. Det blev inte de fjärilsmagneter som jag hade tänkt mig, men de är ju väldigt vackra att se på i sig.

Rosa och vit astilbe

Mina astilbe växer lite överallt. En fin och anspråkslös utfyllare i rabatterna. Jag har en röd också men den har jag inte fotat ännu, den har inte kommit så långt att kameralinsen har visat intresse för den ännu.

De tål att tittas på i närbild också. Så fina små pärlor på strån innan de slår ut.

Hur blå är en klint?

Så här? 

Eller så här?

Eller inte alls?

I år står mina mörkröda klintar i en kruka. Någon blir alltid blå, men de flesta håller färgen. 

I år är den verkligen blå

Det är inte så många blommor på riddarsporren i år, men de som har slått ut är otroligt blå. Eller, det kanske de brukar vara? Bara jag som glömt hur intensiv färg de har sedan förra året...

Feromonstinna fjärilar

Lite buskablyga kanske?

Nej, de kärlekskranka silverstreckade pärlemofjärilarna flög faktiskt helt ogenerade runt i trädgården idag. Flera par!

Det är faktiskt inte första gången min trädgård varit kärleksnäste för fjärilar. För några år sedan var det citronfjärilarna som hade "show".

Utslagen

Rosenrabatten är utslagen och så är också katten...

Så där brukar han ta igen sig, när han är trött efter att ha legat och hårat ner altanmöblerna. Men den här gången hade han nog ansträngt sig extra mycket på en fjärilsjakt.